Contact

Två veckor till skolavslutning. Ska bli skönt, fast det känns som att i år är inte sommarlov och skolavslutning så betydelsefullt som det var tidigare. Nu kommer det inte att bli så stor skillnad - jag kommer att fortsätta göra ungefär detsamma som jag gjort hela terminen (dvs öva, öva, öva. Går man på musikhögskolan så gör man!).

När jag gick i högstadiet var det dock väldigt kluvet, detta med sommarlov. Å ena sidan enormt skönt att slippa läxångest, nationella prov och störda lärare i några månader. Å andra sidan var jag i princip alltid störtförälskad i någon i min klass och nu skulle man inte få träffa den personen på länge, länge, länge...

Jag var nämligen inte en sån som hängde en massa med klasskompisar utanför skoltid (utom några väldigt tajta tjejpolare sedan lågstadiet). Hur social och utåtriktad jag än var i skolan var det något annat så fort man kom utanför den. Man hade liksom inget svepskäl för att umgås.

Jag jobbar fortfarande på det där, att våga säga till någon att det-är-faktiskt-så-att-jag-råkar-gilla-dig-tokmycket. Och jag har väl lärt mig att även om det går åt helvete så överlever man, jorden går bara under ett litet tag... Eller vad säger ni? Har ni några tips på hur man samlar mod till att bjuda ut Honom/Henne med stort H på te, glass eller hångel?

//Erica


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0