En ytterligare ytterst personlig historia om våldtäkt
Klockan var över tolv och jag hade druckit på tok för mycket, speciellt med tanke på att jag bara var fjorton år. Jag skrattade och dansade i flera timmar och hamnade slutligen i knät på en nittonårig kille, han sa att jag var fin och jag njöt av hans kyssar och uppmärksamhet. Efter ett tag tog han med mig in på ett rum och vi låg och hånglade i sängen. Efter ett tag kände jag att han ville ha mer, jag tvekade till en början men lät min kropp bestämma åt mig. Lite smek var ju helt okej, sen kunde jag gå därifrån, lite smek, inget mer.
Han la sig ovanpå mig och jag kände hur paniken spred sig i kroppen, första gången skulle vara fin inte påtvingad. Han körde ner tungan i halsen på mig och jag kände mig kvävd. Rummet snurrade och jag ville bara gå hem. ?Snälla sluta, jag vill inte? sa jag skrämt. Han såg på mig med blixtrande ögon och sa åt mig att bjussa lite nu när jag kåtat upp honom hela kvällen. Jag började gråta och bad honom gång på gång att sluta men han bara skrek åt mig att jag var en liten hora som skulle hålla käften. Jag försökte knuffa bort honom men kroppen ville inte lyda, tydligen var mina försök att ta mig därifrån tillräckliga för han slog till mig över ansiktet och höll sedan ner mina händer mot madrassen. Jag skrek och stretade emot då han drog av mig mina trosor men skriken dränktes av musiken utanför.
Jag vill inte gå in på detaljer för själva våldtäkten, det gör för ont, men jag förlorade oskulden den natten, om man nu kan kalla det att förlora oskulden (jag vill helst inte se det så). Han höll fast mig och när han var klar klädde han på sig och gick ut till festen igen. Jag låg som förlamad kvar på sängen, naken och förnedrad, sminket hade runnit längs kinderna och handlederna värkte av hans hårda grepp. Jag reste långsamt på mig och började rota runt bland lakanen efter mina kläder, jag klädde på mig med tårarna rinnandes ner för kinderna och smög ut genom bakdörren i köket.
När jag kom hem smet jag in i badrummet och satte mig på toaletten, det värkte mellan benen och kisset blandades med blod. Jag försökte duscha bort äcklighetskänslan men det kändes som att jag aldrig blev ren, tyngden av hans kropp tryckte fortfarande över bröstet och jag skakade av rädsla. Jag hatade mig själv. Jag hade inte gjort någonting fel, det var enbart hans fel men jag kände mig så äcklig, så otroligt smutsig.
Jag vågade aldrig anmäla, jag var rädd för vad de skulle säga i skola, att ingen skulle tro mig. Jag var rädd att mina föräldrar skulle tycka att jag var äcklig som låtit honom röra mig, jag var ju deras lilla prinsessa. Blåmärkena på armen gömde jag med långa tröjor och slutligen försvann dem. Alla bevisen bleknade. Jag sjönk in i en dimmig depression och dövade smärtan med rakblad och hejdlösa fyllor, mina föräldrar tog mig till en psykolog och efter veckor av terapi med en tant som bara tjatade om att jag var så instängd ställde jag mig tillslut upp på stolen och skrek att jag hade blivit våldtagen. Hon försökte övertala mig att anmäla men jag var så otroligt rädd och mådde för dåligt psykiskt för att orka en rättegång. Att inte anmäla är det dummaste jag gjort i hela mitt liv, nu flera år senare mår jag bättre men ärren sitter fortfarande kvar, de syns inte men dem känns och jag har fortfarande svårt att lita på killar.
"L"
Han la sig ovanpå mig och jag kände hur paniken spred sig i kroppen, första gången skulle vara fin inte påtvingad. Han körde ner tungan i halsen på mig och jag kände mig kvävd. Rummet snurrade och jag ville bara gå hem. ?Snälla sluta, jag vill inte? sa jag skrämt. Han såg på mig med blixtrande ögon och sa åt mig att bjussa lite nu när jag kåtat upp honom hela kvällen. Jag började gråta och bad honom gång på gång att sluta men han bara skrek åt mig att jag var en liten hora som skulle hålla käften. Jag försökte knuffa bort honom men kroppen ville inte lyda, tydligen var mina försök att ta mig därifrån tillräckliga för han slog till mig över ansiktet och höll sedan ner mina händer mot madrassen. Jag skrek och stretade emot då han drog av mig mina trosor men skriken dränktes av musiken utanför.
Jag vill inte gå in på detaljer för själva våldtäkten, det gör för ont, men jag förlorade oskulden den natten, om man nu kan kalla det att förlora oskulden (jag vill helst inte se det så). Han höll fast mig och när han var klar klädde han på sig och gick ut till festen igen. Jag låg som förlamad kvar på sängen, naken och förnedrad, sminket hade runnit längs kinderna och handlederna värkte av hans hårda grepp. Jag reste långsamt på mig och började rota runt bland lakanen efter mina kläder, jag klädde på mig med tårarna rinnandes ner för kinderna och smög ut genom bakdörren i köket.
När jag kom hem smet jag in i badrummet och satte mig på toaletten, det värkte mellan benen och kisset blandades med blod. Jag försökte duscha bort äcklighetskänslan men det kändes som att jag aldrig blev ren, tyngden av hans kropp tryckte fortfarande över bröstet och jag skakade av rädsla. Jag hatade mig själv. Jag hade inte gjort någonting fel, det var enbart hans fel men jag kände mig så äcklig, så otroligt smutsig.
Jag vågade aldrig anmäla, jag var rädd för vad de skulle säga i skola, att ingen skulle tro mig. Jag var rädd att mina föräldrar skulle tycka att jag var äcklig som låtit honom röra mig, jag var ju deras lilla prinsessa. Blåmärkena på armen gömde jag med långa tröjor och slutligen försvann dem. Alla bevisen bleknade. Jag sjönk in i en dimmig depression och dövade smärtan med rakblad och hejdlösa fyllor, mina föräldrar tog mig till en psykolog och efter veckor av terapi med en tant som bara tjatade om att jag var så instängd ställde jag mig tillslut upp på stolen och skrek att jag hade blivit våldtagen. Hon försökte övertala mig att anmäla men jag var så otroligt rädd och mådde för dåligt psykiskt för att orka en rättegång. Att inte anmäla är det dummaste jag gjort i hela mitt liv, nu flera år senare mår jag bättre men ärren sitter fortfarande kvar, de syns inte men dem känns och jag har fortfarande svårt att lita på killar.
"L"
Kommentarer
Trackback
