Johanna ryter till

Jag, mor och min lillasyster,12 år var uppe i Sälen under påsklovet veckan för lite semester och skidåkning (läs sjukdom och störtlopp). På tv, så var det en reklam för en film som skulle visas. I den fanns Meg Ryan, och hon röt ?I?ve given birth to a six pound baby, I think I can handle it!?. Syster och jag föll pladask. (Om det är något jag har gjort rätt i livet så är det att indoktrinera min lillasyster om att det är bra med starka kvinnor.) Den filmen måste vi se tänkte vi. Den verkade handla om en stentuff kvinna i det mansdominerade amerikanska kriget mot Irak. (Som man kan ha en del åsikter om, men vi sparar det till en regnig dag.) I alla fall, när vi faktiskt såg filmen, så handlade det om en man i livskris som har fått i uppdrag att reda ut ifall att Meg Ryans karaktär skulle få en hedersmedalj. Alltså, tjejen är redan död och är alltså bara med i tillbakablickarna. Hennes scener var det enda som var värt att se på. Men 99 % av filmen var ur den deprimerade mannens perspektiv, vilket var mycket tråkigare. Tyckte Syster också. Hon deklarerade att filmen inte var lika bra som hon hade trott, jag höll med, och sen somnade hon i soffan. Och så missade hon det vi hade väntat på. ?Six pound baby?-repliken inträffade när Meg Ryan hade blivit kulsprutad i magen och vägrade ta emot hjälp. Galet häftig brud. (Däremot så är det extremt hälsosamt att ta emot hjälp när man har blivit skadad, missförstå mig inte.) Nåväl, min slutpoäng är att det hade varit vettigare och häftigare att göra filmen helt om henne. Varför får tjejer bara vara coola och självständiga ifall att de dör? Vad är det för bild som sänds ut till oss tjejer? Jag blir så galen på att det alltid ska vara samma slags tjejer som visas. Var är vi andra som inte passar in? Är det meningen att vi tjejer ska vara som Hollywoodstereotypen? Nu är det ju inte så att det saknas filmer med tuffa tjejer, det är bara det att vågen tippar över åt det andra hållet. Men min uppmaning är till alla er, ifall ni någonsin skapar film, tänk på hur ni framställer personer och försök att inte falla in i fällan att göra det som är normalt och vanligt. Och till alla tjejer, kasta bort tjejstereotypen och var er själva.

 

Hoppas att det är någorlunda intressant

Kramar från Johanna Samuelsen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0