Våldtäkt, min historia
Ett av de absolut värsta brotten man som brutta kan bli utsatt för är våldtäkt/sexuella övergrepp. Dels för att förövaren ofta släpps i brist på bevis(hur bevisar man att det faktiskt var en våldtäkt och inte frivilligt sex??) Dels för att hela politiken kring bemötandet/rättsskyddet av våldtagna är urusel.
När jag var tjugo följde jag med en "känd" snubbe hem, han är många år äldre än mig och jag vet fortfarande inte varför jag åkte med dit, jag var skitpackad och minns att jag trodde det var efterfest på gång. Redan där borde mina varningsklocklor ha ringt men eftersom jag var såpass full funkade de inte, jag var ganska hjälplös. Väl där fanns det ändå ett gämg människor, dock lämnade de lägenheten bara efter en stund, då var det bara jag och det stora aset kvar. Han bjöd på vin och jag minns att det enda jag tänkte var "var inte dum i huvudet nu Cissi, gå hem! Ta en taxi med en gång, tacka vänligt men bestämt nej till hans vin och dra, du vill ju inget med den här människan, du äcklas ju till och med av honom" Ändå drack jag några munnar vin och försökte avrunda lite...artigt. Strax efter det, efter att jag bestämt mig för att gå blev det svart. Som att dra ner en gardin. Jag var förvisso full men har aldrig varit med om ett sånt totalmörker på fyllan före eller efter det. Han drogade mig, jag är säker. Vaknade upp i hans säng av att ljuset stack i ögonen som värkte av baksmälla och ångest. Han hade klätt av mig, mer än så vet jag inte. Jag minns inget av natten, inte ett skit. Jag tog mina grejer, spydde som en kalv på hans toa och gick hemåt.
Jag anmälde inte, hade inga tankar på det. Idag ångrar jag mig så in i helvete. Dels för att jag vet att han vart på fler unga tjejer och är ett stort jävla as som borde få sitt straff. Jag borde ha gått till läkaren med en gång och tagit prover, sett vad han hade drogat mig med. Sen borde jag gjort en gynekologundersökning och anmält honom. Drivit processen tills jag vunnit. Tror ni nån hade trott på mig? Det var den tanken som hindrade mig. Den och tanken på rubrikerna det skulle bli om det kom ut eftersom vi båda var "kända" Om ni gått/går igenom samma grej så mejla mer än gärna [email protected] och lätta hjärtat. Jag ska ge allt stöd jag kan och OM ni vill så publicerar jag gärna er historia(absolut anonymt om ni vill) här så fler känner sig mindre ensamma i skiten. Tillsammans är vi ju som bekant myyycket starkare.
Cissi.
När jag var tjugo följde jag med en "känd" snubbe hem, han är många år äldre än mig och jag vet fortfarande inte varför jag åkte med dit, jag var skitpackad och minns att jag trodde det var efterfest på gång. Redan där borde mina varningsklocklor ha ringt men eftersom jag var såpass full funkade de inte, jag var ganska hjälplös. Väl där fanns det ändå ett gämg människor, dock lämnade de lägenheten bara efter en stund, då var det bara jag och det stora aset kvar. Han bjöd på vin och jag minns att det enda jag tänkte var "var inte dum i huvudet nu Cissi, gå hem! Ta en taxi med en gång, tacka vänligt men bestämt nej till hans vin och dra, du vill ju inget med den här människan, du äcklas ju till och med av honom" Ändå drack jag några munnar vin och försökte avrunda lite...artigt. Strax efter det, efter att jag bestämt mig för att gå blev det svart. Som att dra ner en gardin. Jag var förvisso full men har aldrig varit med om ett sånt totalmörker på fyllan före eller efter det. Han drogade mig, jag är säker. Vaknade upp i hans säng av att ljuset stack i ögonen som värkte av baksmälla och ångest. Han hade klätt av mig, mer än så vet jag inte. Jag minns inget av natten, inte ett skit. Jag tog mina grejer, spydde som en kalv på hans toa och gick hemåt.
Jag anmälde inte, hade inga tankar på det. Idag ångrar jag mig så in i helvete. Dels för att jag vet att han vart på fler unga tjejer och är ett stort jävla as som borde få sitt straff. Jag borde ha gått till läkaren med en gång och tagit prover, sett vad han hade drogat mig med. Sen borde jag gjort en gynekologundersökning och anmält honom. Drivit processen tills jag vunnit. Tror ni nån hade trott på mig? Det var den tanken som hindrade mig. Den och tanken på rubrikerna det skulle bli om det kom ut eftersom vi båda var "kända" Om ni gått/går igenom samma grej så mejla mer än gärna [email protected] och lätta hjärtat. Jag ska ge allt stöd jag kan och OM ni vill så publicerar jag gärna er historia(absolut anonymt om ni vill) här så fler känner sig mindre ensamma i skiten. Tillsammans är vi ju som bekant myyycket starkare.
Cissi.
Kommentarer
Postat av: Linda
Bra skrivet!!
Postat av: Matilda
starkt skrivet cissi, du är grym!
Postat av: Kjell
Var för outar du inte kändisen. Risken är ju att han försöker med andra brudar varje vecka och då vet de vem de ska akta sig för!
Trackback
